Den traditionella jazzmusiken utvecklades under 1920 talet till vad som kom att kallas för Swing.
Mellan åren 1935 och 1946 var Swing den mest populära musiken i USA, och blandades ofta med andra genrer för att skapa ny musik. En stil inom swingen känd som “western jazz” (jazz från västern) sägs ha influerats av musiker som Jimmie Rodgers, ursprungligen country musiker.
Swing eran 1934-1946 är starkt förknippat med dansen “jitterbug” som även den var starkt populär under den här tiden. Jitterbuggens riktiga namn från 1920 talet var dock “Lindy Hop”. Den är också förknippad med mycket ivrigt dansande våghalsiga sångtexter och improvisation vilket till en början skulle leda till att många människor motsatte sig musiken.
Swing blev bland annat kritiserad för att vara för kommersiell. I sin biografi från 1941 skrev W.C. Handy att de vita inom musiken använde och ändrade på afro-amerikansk musik för att kunna använda den för kommersiellt bruk. Han nämnde och kritiserade dock aldrig Earl Hines, en afro-amerikansk jazzmusiker som spelade swing.
Under andra världskriget bannades Swingmusiken i Tyskland. Adolf Hitler och Nazi Tyskland kritiserade musiken, men också kulturen kring musiken kritiserades så pass starkt att det inte längre var tillåtet att lyssna på Swing.
New York blev slutligen den plattform där Swing fick en chans att blomstra. Band som spelade Swing uppträdde på den mycket populära balsalen Savoy vilket spelades in och visades på nationell TV i USA. Swingen fick på så sätt en stor spridning.
Slutet av swing eran kom i början av 1940 talet.